Morsealfabetet, sammanställt av herr Samuel Finley Breese Morse (1791- 1872), amerikansk målare och sedemera vetenskapsman, är välkänt som redskap för historiens tidiga fjärrkommunikation genom tråd och rymd, därvid avseende telegrafi. Morsealfabetet är framställt i delkoder för befordrandet av det utökade, latinska alfabetets olika tecken. Varje tecken representeras i Morses alfabet som en kombinationsserie av korta och långa signaler, varav de långa (streck) äro tre gånger så långa som de korta (punkter). Ur synpunkten för sändande telegraf innebär detta att strömmen är på under en tre gånger så lång tidsrymd, utan avbrott, då ett streck signaleras. Vid telegrafi skola morsealfabetet till sina olika, på varandra följande tecken, idealt åtskiljas av avbrott, lika långa som signallängden på ett streck. Uppehållen mellan signalerna vilka uppbygger ett valfritt tecken i morsealfabetet skola uppvisa en ideal längd, svarande mot längden på en signalerad punkt. Inom telegrafien åstadkommos signalerna på sändarsidan medels en telegrafnyckel (tangent). Om förebilden för telegrafen avsåg sluten ström under respektive streck eller punkt och eljest bruten ström, så funnos dock likaledes stationer för telegrafi som fungerade på det omvända sättet. Det första telegrammet befordrades anno 1844.